Ankor

Svensk gul anka

Första gången en gul färgvariant av den svenska lantankan nämns i litteraturen är år 1871. På 1950-talet var den Sveriges näst populäraste anka, främst för äggproduktion. Den gula ankan är liten och nätt, fridsam och trevlig till sitt sätt. Den är härdig, fruktsam, snabbvuxen och lättfödd. På 1970-talet var den i det närmaste utdöd, men ökade i antal igen tack vare insatser från bl.a. Lanthönsklubben och Rasfjäderfäföreningen. Den svenska gula ankan är fortfarande fåtalig till antalet och räknas till några av de mest akut hotade lantraserna. Stall Stråtjära håller en liten genbanksbesättning av svensk gulanka. Vi är medlem i Lanthönsklubben och Svenska rasfjäderfäföreningen.